Bildreportage från turnén 2022

Här kommer några bilder från turnén 5-12 april 2022, från Vilhelmina till Höör.

Nyhetsbrev 23 juli 2021

Här kommer ytterligare ett nyhetsbrev – som vanligt med väldigt oregelbunden utgivning.


Nästa år är det valår, och det ser ut som att landsbygdsfrågor kommer vara hetare än på länge! Och det är på tiden. Hör av dig om du vill hjälpa till att driva våra frågor på olika sätt.

* Facebookgrupp för SOL nätverket
Gå gärna med i den nystartade fb gruppen, Stad och Land nätverket:
https://www.facebook.com/groups/863507691243589

* Stad och Land podden
Lyssna på Stad & Land podden – vi släpper 6 avsnitt nu under sommaren, i samarbete med ABF Västerbotten.https://soundcloud.com/user-258880877/sets/stad-och-land-podcasthttps://anchor.fm/abf-vsterbotten


* Sommarforum – Grön Rättvis Nystart
30 juli till 1 augusti ordnar Färnebo Folkhögskola ett sommarforum och vi är medarrangörer. Delta på plats, eller digitalt.https://farnebo.se/kurser/sommarforum/


* Folkhögskolekurs Stad & Land – hösten
Till höst blir det även en folkhögskolekurs! Det kan finnas några enstaka platser kvar. Missa inte! Det kommer bli väldigt intressant.https://farnebo.se/kurser/stad-och-land/


* Jämmerdalen
Den 3 oktober är det dags igen för Jämmerdalen i Överklinten. Denna gång med tema Lokal mat på planetens villkor. Arne Müller, också aktiv i SOL nätverket, kommer delta.https://www.facebook.com/events/522880535523071

* Byskoleupproret
Det sker en del angående byskolor: Förvaltningsrätten säger att barnkonventionen måste vägas in i eventuella beslut om nedläggning, vissa får tillstånd att börja driva en friskola när den kommunala har lagts ner. Och även på Värmdö blir det folkomröstning. Men i politiken är tystnaden öronbedövande. Byskoleupproret har sommaruppehåll men i augusti återupptar vi kampen för de mindre skolorna.https://www.facebook.com/groups/2609370336011214

Trevlig sommar från Stad & Land nätverket


PS Här kommer några digitala aktioner som du kan delta i:

Stöd namninsamlingen för de 75 punkterna i Landsbygdskommitténs utredning – klicka här:

https://www.skrivunder.com/landsbygdskommittens_75_atgarder_som_alla_nuvarande_riksdagspartier_enats_om_maste_genomforas_-_nu_rattvisare_fordelning_av_resurser_for_utveckling_och_valfard_i_hela_sverige

Byskoleupprorets insamling för att stoppa nedläggningen av byskolor:

https://www.mittskifte.org/petitions/stoppa-skolnedlaggningarna-pa-landsbygden

Namninsamling för att bevara strandskyddet:

https://www.mittskifte.org/petitions/bevara-strandskyddet-nar-stranden-ar-privat-ar-det-for-sent

DS

Lyssna på Stad & land podden från 1 juli

PREMIÄR FÖR STAD OCH LAND – En podcast om människor som kämpar för rättvisa

Klyftorna mellan stad och land växer. Vad är orsaken och vad kan vi göra åt saken? Kan nystarten efter Corona ge nya möjligheter för landsbygden? Hur kan vi uppmärksamma dessa möjligheter inför valet 2022 eller ett extraval redan i höst?

Det är frågor som tas upp i Stad och Land-podden. Den skapas av SOL-nätverket i samverkan med ABF Västerbotten. Första avsnittet sänds idag torsdag 1 juli!

I denna podcast intervjuas människor landet runt som kämpar för skolor, vårdplatser, en rättvis klimatomställning och en rimlig ersättning för uttaget av naturresurser. Personer som på något sätt arbetar för en annan landsbygdsutveckling och en politik för solidaritet mellan stad och land.

Vi som håller i denna podcast är Lars Igeland och Ellie Cijvat från SOL-nätverket och Byskoleupproret, Arne Müller från Norrlandsparadoxen, Inez Abrahamsson från Inlandsupproret och Kerstin Brandelius från BB-ockupationen- Sollefteå framtidens akutsjukhus.

Så här hittar du Stad och Land podden:

Poddavsnitten sprids även via anchor.fm och spotify.

Frågor kan riktas till Lars Igeland 073 8203034 eller Ellie Cijvat 073 7782242
Kolla även SOL-nätverket https://solnatverket.wordpress.com/podden/ 

Här är sommarens avsnitt:

1 – Stad och Land podden- Nu är det dags!

2 – Rädda Byskolorna- men hur?

3 – Vart går flyttströmmarna idag- och i morgon?

4 – Vård i kris- hur kan vi vända utvecklingen?

5 – Skolkampen i Stockholms skärgård och nationellt

6 – Naturresurserna- kan landsbygden få en rättvis del av vinsten?

Årskrönika: SOL-nätverket 2020

Gott nytt år från Stad och Land nätverket!

SOL-året har varit framgångsrikt. Den största framgången har varit uppstarten av Byskoleupproret som samlat aktiva från orter som hotas av skolnedläggning runtom i hela Sverige. Vi har haft ett flertal gemensamma webbinarier, startat en nationell namninsamling, skrivit debattinlägg och svarat på remisser. Byskoleupproret har redan i somras begärt en digital uppvakning av regeringen om skoldöden, ännu har ingen minister tagit sig tid- men vi ger oss inte!

En annan sak att lyfta fram är höstturnén från Vilhelmina till Borlänge där vi mötte landsbygdsaktiva under Coronaanpassade former. Det var skolaktiva, potatisuppror och bredbandsbullerbyar för ökad matförsörjning, BB-ockupanter och politiker från olika partier som kämpar för en ny politik. Turnén fick bra uppmärksamhet i lokala media och lockar till en fortsättning under 2021.

Vår nationella samling i Österfärnebo i januari skall också nämnas – vi hoppas på fler riksträffar när Covid- 19 har mattats av.

Tack för 2020 och gott nytt år alla landsbygdsaktiva!

Rapport från mötesturnén: Det måste hända nu 4 – 9 oktober 2020

Det finns ett stort glapp mellan det som i politiska tal sägs om att ”hela Sverige ska leva” och de fortsatt växande klyftorna mellan olika delar av landet. Läget är akut för många kommuner. Samtidigt har Covid-19 ökat intresset för lokal och regional beredskap när det gäller vård, matförsörjning, energi osv.

Det är hög tid att sprida kunskap kring de regionala klyftorna i Sverige och väcka opinion för en betydligt mer kraftfull politik inom detta område. Det var tanken bakom ”Det måste hända NU – Turnén för en rättvis landsbygdspolitik”.

Mötesturnén startade i Vilhelmina söndagen den 4 och avslutades i Borlänge fredagen den 9 oktober. Åsele, Sollefteå, Kramfors, Söderhamn, Sandviken, Falun, Skattungbyn och Mora var några anhalter längs vägen.

Deltagarna på turnén:

  • Inez Abrahamsson: Initiativtagare till facebookgruppen Inlandsupproret. Tidigare ordförande för Hela Sverige ska leva.
  • Kerstin Brandelius: En av de drivande krafterna i föreningen Sollefteå Framtidens akutsjukhus och BB-ockupationen för sjukvården i Region Västernorrland.
  • Lars Igeland: Aktiv i Byskoleupproret som knyter samman de många strider som pågår för att stoppa nedläggning av skolor på landsbygden. Långvarig erfarenhet av arbete i miljö- och klimatrörelsen.
  • Ellie Cijvat: Stad och Land-nätverket (SOL), som under de senaste åren bland annat ordnat konferenser kring hållbar regional utveckling och samverkan med nya svenskar på landsbygden.
  • Arne Müller: Journalist som i böckerna Norrlandsparadoxen och Stockholm, städerna och resten bland annat beskrivit mekanismerna bakom de växande regionala klyftorna.

Det var fantastiskt att vi kunde genomföra turnén trots Corona. Alla hjälptes åt att hålla avstånd, för flera grupper var det första gången folk träffades för mobilisering efter åtta månaders isolering.

Det bästa var att vi mötte så pass många aktiva människor. Allt från potatisuppropet i Söderhamn, sjukhuskämparna i Sollefteå och skolkämpar i Vilhelmina, Järbo och Linghed till landsbygdsutvecklare och byggare av bygemenskap i Skattungbyn och Edsele.

Bilden av en döende landsbygd med uppgivna medborgare och främlingsfientlighet kom delvis på skam under turnén. Befogad bitterhet finns men många försöker vända den i uppror mot sakernas ordning och bygge av en ny värld underifrån. Denna landsbygdsrörelse behöver samlas och agera mer samstämmigt. Denna turné kan förhoppningsvis vara en del i detta.

Här är några intryck från möten och föreläsningar:
Skolor läggs ner i rask takt och opinioner växer mot detta. Argumenten från skolchefer varierar från bristande elevunderlag, brist på lärare, slitna lokaler mm men handlar mest om besparingskrav och en trend med storskolor och new public management där ingen ser till helheten för landsbygden.

Samma mönster finns i vården, där överbyggnaden växer och mantrat är storskalighet som ofta inte har förbättrat vården. Ockupationen av sjukhuset i Sollefteå är nu inne på fjärde året och mer än 3000 personer har deltagit. Jourlistorna fylls på hela tiden-  under pandemin sker ockupationen digitalt.

De värden som skapas i Norrland är enorma men väldigt liten del av vinsterna blir kvar i form av löner och investeringar. Skogen, malmen, vattenkraften och nu vindkraften ägs ofta av bolag som för ut vinsterna, och rationaliseringsgraden är stor så antalet jobb också är begränsat. Allt fler bolag tar in tillfällig arbetskraft för skogsplantering, bärplockning och annat, inte fasta jobb utan sådana som bygger på in- och ut pendling och boende i baracker.

Coronapandemin har blivit en väckarklocka. Dels om problemen med att samla många människor i stora städer, dels om den bristande beredskapen i vården och omsorgen efter många årtiondens centraliseringar och avregleringar. Vår sårbarhet när det gäller mat och energi väcker debatt.  Intresset för inhemsk och lokalt producerad mat och närturism har t ex ökat under året och skulle kunna vara en utgångspunkt för en ny aktiv regionalpolitik.

SOL-nätverket kommer att skapa en kampanj utifrån allt det vi lärt under turnén. Bland annat utifrån dessa krav och åtgärder som drivs av lokalt aktiva:
– Kommuner och regioner måste få ekonomiska resurser, särskilt de mest utsatta kommunerna.
– Utvinning av naturresurser måste ge mer tillbaka till berörda regioner
– Staten måste vara närvarande i hela landet, t ex i form av arbetsförmedling, skattekontor, polis, försäkringskassa, flyktingförläggningar mm
– Utveckla högskolor och universitet och deras filialer i alla delar av Sverige.
– Återta privatisering av viktiga sektorer
– Fungerande bankverksamhet i hela landet.
– Kollektivtrafik även på landsbygden
– Ta klimatomställningen på allvar

Remissvar från Byskoleupproret

Förra veckan lämnade vi in vårt remissvar kring betänkandet SOU 2020:28 En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning.

”Frågan om likvärdig skola har blivit en ödesfråga för Sverige både på kort och lång sikt. Vår svenska skola slår år efter år ut cirka en tredjedel av alla elever, lite beroende på hur man räknar. Skolsegregationen har ökat sedan början av 2000-talet. Den svenska skolan, ”världens mest likvärdiga skola” har blivit en sorteringsskola där utbildade och duktiga lärare drar sig för att arbeta i s.k. utsatta områden. Detta är ett systemfel och måste ses som ett politiskt misslyckande. Vår svenska skolas kompensatoriska uppdrag fungerar inte. Det krävs nya och handfasta grepp för att förbättra skolans likvärdighet. ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och
förbättrad resurstilldelning” är ett angeläget betänkande. Det är ett krav i skollagen att alla har rätt till en likvärdig skola. I Skollagen definieras likvärdighet i skola och förskola på fyra olika sätt: Alla ska ha lika tillgång till utbildning, dessutom en likvärdig utbildning med hög kvalitet för alla, stimulera alla att nå så långt som möjligt och utbildningen ska vara kompensatorisk.

Sammanfattning: Byskoleupproret anser att utredningen inte har beaktat elever boende i lands- och glesbygd och deras möjlighet till likvärdig utbildning mot bakgrund av att byskolor läggs ner i en ökad omfattning just nu, vilket leder till långa restider och sämre möjlighet och ork till fritidssysselsättning, familjeliv och återhämtning.

Förslag: De små skolenheterna borde istället utvecklas och satsas på. Forskning visar att små enheter och glesbygdsskolor har en förmåga till inkludering vilket är en viktig aspekt av skolsegregationen (som utredningen fokuserar till storstadsområden) och att de största orosmomenten egentligen är att hemkommunen/huvudmannen inte kan eller vill satsa ekonomiskt på mindre enheter. Här borde utredningen ha övervägt hur staten kan stödja mindre enheter i landsbygdskommuner genom stöd för mindre skolor.”

Ladda ner hela remissvaret här: Remissvar-SOU-2020-28-Byskoleupproret-201117.

Det måste hända NU! Turné för rättvis landsbygdspolitik

Vi turnerar 4-9 oktober 2020 för att möta dig som vill värna vård, skolor, service och hållbar utveckling i hela landet.

Medverkande:
Arne Müller, Norrlandsparadoxen • Inez Abrahamzon, Inlandsupproret • Ellie Cijvat, Stad och Land-nätverket •
Kerstin Brandelius, Sollefteå Framtidens Akutsjukhus/BB-ockupationen • Lars Igeland, Byskoleupproret

https://www.facebook.com/events/357565715434857

Söndag 4 oktober
Vilhelmina kl 15-17 – offentligt möte
Måndag 5 oktober
Åsele kl 10-12 – besök folkhögskolan
Edsele kl 18 – besök
Tisdag 6 oktober
Sollefteå kl 14-15:30 – offentligt möte
Kramfors kl 18.30 – offentligt möte
Onsdag 7 oktober
Söderhamn kl 12-15 – lunchmöte
Järbo (Sandviken) kl 19 – offentligt möte
Torsdag 8 oktober
Skattungbyn kl 10-13 – studiebesök
Mora kl 14-16 – föredrag folkhögskolan
Mora kl 19 – offentligt möte
Linghed (Falun) kl 18:30-20:30 – offentligt möte
Fredag 9 oktober
Borlänge kl 11:30-13:30 – offentligt möte

Vi håller oss till FHM:s rekommendationer och kommer därför även livesända från många ställen.

Kontakt:
Lars Igeland, 073 8203034

Byskolor kan göra underverk för integrationen

SOL-nätverket fick tummen upp av Inez Abrahamsson i en artikel i Landets Fria den 5 augusti!

Detta för att vår karta av nedläggningshotade skolor börjar ta form.

Inez skrev en väldigt bra krönika ”Små byskolor kan göra underverk för integrationen” där hon knöt ihop två viktiga frågor:

Integration är ordet som skakat regeringssamarbetet och numera används som alibi för att lägga ner högfungerande byskolor. ”En skola med under 500 elever ska man försöka undvika. Större skolor har bättre förutsättningar för möten mellan elever från olika sammanhang”, säger Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör i Norrländska Socialdemokraten (NSD).

I glesbygdskommuner som ofta har dålig ekonomin tolkas uttalandet som ett skäl till att bussa skolbarn timtals, i kamouflerad välvilja. […]

När flyktingar skulle placeras i fjällbyn Dikanäs samlades företrädare från närings- och föreningsliv, Svenska kyrkan, skolpersonal och privatpersoner till ett möte. Diskussionerna var höga, men resultatet blev en bygd med engagemang att ta hand om de fyra barnfamiljer som kom.

För fjällskolan med vikande underlag var fjorton barn en garanti mot nedläggning och dessutom kostnadseffektivt, eftersom lärare redan fanns på plats. För företagare som flyttat till den expansiva fjälldalen innebar det trygghet för familjen och startskottet till fler utvecklingsprojekt. För byn blev det ett lyft att fyra lägenheter fick nya hyresgäster.

Efter drygt ett år, strax före jul fick familjerna veta att de skulle flyttas. Framförhållningen var urusel och syftet otydligt.

Läs hela ”sagan” om kontakt med EU och beordrad sönderslagning av våningssängar i krönikan på Landets Fria.