Regionalpolitik och koldioxidutsläpp hänger samman

av Arne Müller, journalist
(Inlägget publicerades tidigare i Norrlandsparadoxen)

Under förmiddagen har jag jobbat med en liten bit i ett bokkapitel som ska handla om hur regionalpolitik och koldioxidutsläpp hänger samman. Det gjorde att jag behövde kolla i en skrift som Tillväxtverket gett ut.
Jag hittade de siffror som jag sökte efter. Jag ville visa att det är åtskilliga 100 000 människor som har mer än 10 minuters bilkörning till den mest grundläggande servicen. Antalet har ökat över de senaste tio åren. Det måste rimligen ha betydelse för koldioxidutsläpp och känslan av ett starkt beroende av bilen, som finns hos många människor i glest befolkade delar av landet.
Det var ett par saker, utöver det jag egentligen sökte, som jag fastnade på. Det ena var en tabell över hur antalet butiker av olika storlek utvecklats mellan 2008 och 2017. Stormarknaderna (+2500 m2) har ökat i snabb takt, från 128 till 179. Samtidigt har de minsta butikerna minskat från ca 2400 till 2100. Detta bäddar för att fler behöver bilen för att ta sig till affären, både på landsbygden och i städerna.
Det andra var nya siffror över resultatet av privatiseringen av apoteken. I de områden där tillgången till apotek är mycket hög hade antalet apotek ökat från 447 till 794. Även i de delar av landet som har en hög tillgänglighet till apotek hade antalet ökat rejält – 296 till 405. I områden med låg eller mycket låg tillgång till apotek har antalet gått från 36 till….35. Ytterligare några apotek har försvunnit sedan dess. Detta är ett av de mest tydliga exempel på vad som händer när samhällsservice privatiseras. De privata företagen satsar självklart på de platser där marknaden är störst. Det finns ingen strävan efter att se till att det ska finnas en någorlunda jämn tillgång till service i hela landet.
Hoppas att dessa axplock ur rapporten gör att fler får upp ögonen för den. Den är verkligen ett bra faktaunderlag för alla som vill få en bild av de regionala klyftorna i landet.

Likvärdig utbildning av hög kvalitet – gäller det också elever i byskolor?

Utredningar som föregår besluten är spel för gallerierna

Blogg av Åsa Morberg, docent och medlem i Byskoleupproret

En utredning av huvudman föregår alltid ett förslag till skolnedläggelse. En utredning är för mig ett projekt som syftar till att analysera en fråga och sammanställa information kring den.
Jag har i arbetet med att stötta aktionsgrupper mot skolnedläggelse fått möjlighet att studera utredningsrapporter inför skolnedläggelse. Det är mycket intressant läsning. Utredningarna är aldrig någonsin förutsättningslöst utförda. Det syns så gott som alltid vara ett beställningsarbete för att legitimera en skolnedläggelse. Utredningarna tas sedan som en objektiv anledning att lägga ned byskolor, när beslutet att lägga ned skolor i realiteten redan är fattat. Utredningarna är i stort sett stöpta i samma form, utförda av personer med mycket skiftande kompetens. Ytterst sällan utredare med forskarutbildning.
Rapporterna har ofta ett snävt ekonomiskt tänkande och de baseras oftast inte på aktuell forskning inom området. Utredningarna går emot barnkonventionens intentioner, och innehåller ofta saker som det inte finns belägg för. När ett beslut som handlar om skolnedläggelse ska fattas, är det av största vikt att politiker har sakliga, utförliga och kvalitativa goda underlag att stödja sig på.
Rapporter uppfyller ofta inte något av ovannämnda kriterier. De är skrivna utifrån utredarens uppdrag att helt enkelt legitimera en skolnedläggelse. Det finns en märklig nationell trend att lägga ned landsbygdsskolor och centralisera skolan till tätorter. Det syns inte bekymra regering och riksdag.

Små skolor är absolut inte generellt dyrare, än stora skolor. Små skolor kan uppnå precis lika goda resultat i kunskapsmätningar som stora skolor. Storleken på skolan är aldrig någonsin ensam kvalitetsfaktor. Små skolor erbjuder en trygg miljö för elever och en synnerligen god arbetsmiljö för personal.

På landsbygden betyder de små skolorna väldigt mycket för hela bygden. Om skolan läggs ned ärdet första steget mot hela samhällets avveckling och död. En skola är central för många olika områden på landsbygden, exempelvis för föreningslivet, för kulturaktiviteter, för föräldrasamverkan, för bibliotek, för idrott och för kunskapsförmedling mellan generationerna i samhället. En skola är så betydelsefull. Kräv utredningar som tar sin utgångspunkt i barnkonventionen och som inte är beställningsarbeten för att legitimera en skolnedläggelse. Bort med utredningar som legitimerar förut fattade beslut och innehåller en rad vinklingar som i realiteten är ett spel för gallerierna.

Byskoleupproret: Det finns bara förlorare i ställningskrigen mellan små och stora skolor

Av Åsa Morberg, docent i didaktik

Många grupper utkämpar idag regelrätta krig för sina nedläggningshotade skolor. Kriget avspeglas på olika sätt i lokaltidningarna och i lokalradion. Det finns artiklar om hot om nedläggning och nedläggning av skolor och insändar- och debattsidorna är fyllda av skarpa och hätska inlägg för och emot skolnedläggelse.

I det här kriget om små och stora skolor finns det bara förlorare. Jag kallar det för krig och tycker mig ha alla skäl för det. Ingen av aktörerna vinner. Eleverna är de som förlorar allra mest på skolnedläggelser. De får lämna sina trygga och invanda miljöer och många elever blir långpendlare med långa och mycket tröttsamma skoldagar som följd. Föräldrarna/vårdnadshavarna förlorar också, med stora problem att försöka att få ihop familjelivet igen med pendlande barn och unga. Engagemanget mot nedläggning är också tidskrävande. Många föräldrar ger upp och befintliga friskolors elevunderlag växer. Lärarna i en skolnedläggelse är också förlorare. Ingen frågar lärarna hur de ser på de små skolornas verksamhet och eventuellt en flytt till centralorten. Lärarna räknas inte som en part, fastän de egentligen är processens huvudpersoner, givetvis tillsammans med eleverna. Politiker som sitter i fullmäktige och i nämnder som fattar de obekväma nedläggningsbesluten är också alla förlorare, vare sig man stöder förslagen eller inte. Vare sig man är i majoritet eller i opposition. Politikers anseende blir ännu mera skamfilat. Styrande partier tappar väljare lavinartat och politikerhatet bara växer okontrollerat som ogräs. Ansvariga tjänstemän får ta mycket stryk i ett nedläggningsbeslut. Tjänstemän som är inte folkvalda, men har stort inflytande och stor makt, när de folkvalda politikerna är svaga och handlingsförlamade. Tjänstemannamakten ökar och den är ett evigt dilemma för demokratin. Elever, lärare, föräldrar, vårdnadshavare, politiker och tjänstemän är alla förlorare i det pågående kriget om nedläggning av skolor. Alla berörda ärförlorare i ett krig som startas i och med ett skolnedläggningshot och nedläggelse av en skola.

Skolnedläggelse bör vara den absolut sista och enda utvägen, när alla andra möjligheter har diskuterats noga och prövats. Exempelvis ny teknik och olika former av distansundervisning gör det möjligt att ha en kvalitativ god och högt specialiserad skolverksamhet på distans för elever. Speciallärare eller ämneslärare bör lockas att komma som en resurs till små skolor istället för att elever ska åka långa bussresor till centralorten.

Arbetsmiljön på de små skolorna ska vara den allra bästa och arbetsvillkoren för pendlande lärare behöver också förändras. Lönepolicyn måste förändras radikalt. Högre lön ska ges till lärare på små skolor, istället för till storstadens lärare på stora skolor som det är idag.

Nedmonteringen av de små landsbygdsskolorna i Sverige är helt förödande. Små skolor på landsbygden läggs ned, till förmån för stora mastodontskolor i centralorter. Skolnedläggelserna har självklart med huvudmannens syn på ekonomi att göra. Det handlar naturligtvis om att spara pengar, utan att detta har kopplats till en bredare samhällsekonomisk analys. Det handlar också om att prognoserna över nyfödda är bristfälliga och en konsekvens av detta är att ett, tu, tre dyker det upp barn som man aldrig räknat med.

Skolnedläggelse är ett nationellt problem. I Luleå har sex skolor lagts ned, men skolor har också lagts i Leksand, Falun, Höör, Mora, Ludvika, Borlänge, Lindesberg, Söderhamn, Vilhelmina, Strömstad, Sunne… och en lång rad skolor i flera orter kommer efter. Det är en nationell trend. Sverige är unikt internationellt, med trenden att avveckla mindre skolor och framför allt mindre byskolor.

Nedläggningarna legitimeras med disparata forskningsresultat och jag uppmanar alla berörda att analysera de forskningsresultat som ska legitimera en skolnedläggelse . Små skolor är absolut inte dyrare, än stora skolor. Små skolor uppnår lika goda resultat i kunskapsmätningar som stora skolor. Storleken på skolan är aldrig ensam en kvalitetsfaktor. Små skolor erbjuder en trygg miljö för eleverna och en synnerligen god arbetsmiljö för personalen.

På landsbygden betyder de små skolorna väldigt mycket för hela den omkringliggande bygden. Om skolan mitt i byn läggs ned kan det vara det första steget mot hela samhällets död. En skola är verkligen central för många olika områden på landsbygden, exempelvis för föreningslivet, för kulturaktiviteter, för föräldrasamverkan, för bibliotek, för idrott och för kunskapsförmedling mellan generationerna i samhället. En skola är så betydelsefull.

Många kommuner har en tuff ekonomi och behöver stöd från staten. Regering och Riksdag måste ge tydligare signaler om en ny och hållbar landsbygdspolitik, där skolan är navet och grunden för en service som måste finnas i hela landet. Låt hela Sverige leva och använd små-skolorna som kraftfulla, moderna och öppna by-centra. Utnyttja skolorna bättre och mera effektivt i kvalitetsökning och i besparingssyfte. Öppna upp skolornas lokaler. Använd skolhälsovården till hela bygden. Skolmatsalen kan erbjuda äldre en möjlighet att få måltidsservice. Skolbiblioteket kan bli folkbibliotek och tjäna hela bygden.

Det behövs ett nytt sätt att se på mindre skolor, skolbyggnader och skolans verksamhet. Beslutsfattare måste tänka om. Hållbar livsmiljö är på alla sätt ekonomisk lönsam.

Om Åsa Morberg

Åsa Morberg är Fil. Dr i Pedagogik och Docent i Didaktik. Hon har arbetat inom högre utbildning som lärare, forskare och administratör och arbetar alltjämt som forskare, författare och debattör. Hon hade bland annat ett tioårigt utbildningsledaruppdrag för lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle. Under den perioden hade hon även ett övergripande ansvar för hela undervisningssektorn. Det senaste chefsuppdraget var ett akademichefsuppdrag. Hon har under hela sitt yrkesliv intresserat sig för lärarutbildning och skola. Hon startade den s.k. induction-forskningen, dvs. forskningen om att vara ny i yrket som lärare. Tillsammans med kollegor har hon bl. a. givit ut böcker om att vara ny i högre utbildning. Hon har varit f President i Association of Teacher Educators in Europe (ATEE) och ledamot i The World Federation of Associations of Teacher Education (WFATE).

Åsa Morberg har engagerat sig i skolnedläggelser och är känd i hela Sverige för att stödja föräldrars och aktionsgruppers skolkamp för bevarande av små skolor, efter en artikel i Pedagogiska Magasinet om stora respektive små skolor.

Åsa Morberg kan nås på 070-329 85 23 eller via epost asa.morberg@telia.com

Uppror- en landsbygd för alla!

Nationell konferens i Österfärnebo 24 – 26 januari 2020

· Hur stoppar vi skolnedläggningarna?
· Samarbete med flyktingar i lokalsamhället.
· Klimatomställning som landsbygdsutveckling.
· Inlandsupproret, Greta-aktivismen, Tillsammansskapet.

Bland gästerna:
Arne Muller, journalist som driver Norrlandsparadoxen.
Inez Abrahamsson, talesperson, Inlandsupproret.
Torbjörn Vennström, Klimatriksdagen.
Gamla och nya svenskar som samarbetar för landsbygdsutveckling.
Johan Bergman, Tillsammanskapet.
Åsa Morberg, skolforskare som tar strid för byskolorna.
Ylva Lundkvist Fridh, Hela Sverige ska Leva.

SOL-nätverket ordnar sin tredje nationella träff i Österfärnebo i januari 2020 på temana Stoppa skolnedläggningarna, återupprätta lokalsamhällena och en landsbygd för alla. SOL står för Stad Och Land eller Solidaritet och Lokalsamhälle.
Vi arbetar för samarbete mellan människor oavsett ursprung för att bygga livskraftiga lokalsamhällen över hela Sverige. SOL-nätverket vill stötta organiseringen mot nedläggningar av skolor, vård, bussar och offentlig service. Vi ser också klimatomställning inte som ett hot, utan som en möjlighet för landsbygden. Alla som vill kämpa mot de växande klyftorna i Sverige är varmt välkomna.

Datum: Fredag 24 januari kl 16 – söndag 26 januari kl 15.
Plats: Gåvan, Framnäsgatan 9, Österfärnebo

Pris för hela helgen inkl. mat och logi i dubbelrum på folkhögskolan 700 kr. Du som önskar lägre pris kan ansöka om att vara volontär och laga mat mm. I närheten finns även hotell för den som vill betala mer.

Anmäl dig via denna länk, https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLScb8XPAxm7fN5B4v3RrSzNFNhPaEwcf8M2xelLd62OhXBVPGQ/viewform senast 17 januari men gärna tidigare. Begränsat antal platser.

Arr: SOL-Nätverket i samverkan med Färnebo Folkhögskola, ABF Gästrikebygden, Österfärnebo sockens utvecklingsgrupp och Hela Sverige Ska Leva. Frågor kan riktas till Sophia Malm tel. 070-6578204. Epost solnatverket@gmail.com

Praktiskt information
Planera din resa här: https://reseplanerare.resrobot.se/
Vi kommer kunna ordna skjuts i begränsad omfattning, vissa tider från t ex Gysinge eller Östervåla.
Hotell och vandrarhem i Gysinge (+/- 7 km från Österfärnebo) ifall du vill boka ditt eget boende: https://gysingeherrgard.se/vara-rum/

Preliminärt Program:
Fredag 24 jan
16.00 Visning av Österfärnebos solel- satsning
18.00 Välkomstmiddag
19.30 Klimatomställningen utvecklar landsbygden. Torbjörn Vennström, Klimatsverige.

Lördag 25 jan
08.00 Frukost
09.00 Vad är SOL-nätverket?
09.30 Krisen för kommunerna och regionalpolitiken. Arne Muller m. fl.
10.30 Fika
11.00 Motstånd och organisering. Inlandsupproret, Tillsammanskapet m. fl.
12.30 Lunch och promenad
14.00 Offentligt seminarium:
En ny landsbygdspolitik- ett nytt Sverige? Hur hindrar vi skolnedläggningarna?
Ylva Lundkvist Fridh, Hela Sverige ska Leva och Arne Muller, Norrlandsparadoxen.
Skolans roll för landsbygden. Erfarenheter från skolkampen i Luleå, Österfärnebo osv
Åsa Morberg, Forskare vid Stockholms Universitet.
Dialog med publiken och lokala makthavare.
18.00 Vila, promenad/pulkaåkning för den som vill.
19.30 Gemensam middag på den lokala pizzerian.

Söndag 26 jan
08.00 Frukost
09.00 Nya svenskar som kraft i landsbygdsutveckling;
Erfarenheter från lyckade mobiliseringar från olika delar av landet
Med flyktingar från Afghanistan och lokala solidaritetsgrupper
10.30 Fika
11.00 Johan Bergman, Tillsammanskapet.
11.45 Gemensam diskussion.
12.30 Lunch
13.30 Fortsatt strategi för ett helt Sverige. Arbetsgrupper för skolor, energi, trafik, turism
15.00 Fika och hemresa

Vi bygger landet – igen! 9-10 aug

Träff för Jämmerdalen – ett landsbygdsalternativ till Almedalen – samt sommarträff för SOLnätverket

Fredag 9 aug kl. 12 till lördag 10 aug kl. 16, Folkets Hus i Överklinten, norr om Umeå

överklinten-banner2

* Utveckling istället för nedläggning av små skolor, arbetsförmedling, butiker och annan service
* Vem tar vinsterna från gruvor, kraft och skog?
* Nya och gamla svenskar som utvecklingskraft
* En klimatomställning med landsbygdsfokus

Medverkande bl a:

* Inez Abrahamsson, företrädare för Inlandsupproret
* Arne Muller, författare som driver Norrlands-paradoxen
* Sophia Malm, som arbetar mot nedläggning av byskolor
* Kerstin Brandelius, från Sollefteå Framtidens Akutsjukhus
* Thorsten Laxvik, aktiv i Byakademin i vardande
* Ellie Cijvat, från SOL-nätverket

SOMMARTRÄFF I ÖVERKLINTEN – VARFÖR DÅ?
De senaste åren har det pratats mer än på länge om regional utjämning från riksdag och regering. När den nya regeringen tillträde talades det om att ”Hela landet ska växa”. Samtidigt ser vi hur den ekonomiska krisen fördjupas för många mindre kommuner. Skolnedläggningar är åter uppe på dagordningen på många håll i landet. Det talas om att flytta statliga jobb från Stockholm men neddragningarna inom arbetsförmedlingen innebär ett hårt slag mot service och jobb i många samhällen och mindre städer. Det orättvisa i att skog, malm och elektricitet produceras i landets glest befolkade områden, utan att det ger någon större utdelning för lokalsamhället, blir allt mer uppenbart.
Detta har lett till protester av skilda slag. På många håll i landet pågår just nu motstånd mot förslag om att lägga ned skolor. I Sollefteå är ockupationen av sjukhuset inne på tredje året. På en rad platser där gruvor planeras har det bildats föreningar och nätverk för att ifrågasätta planerna. Under våren har Inlandsupproret uppstått, som ett försök att samla motståndet mot de växande regionala klyftorna.

Detta är bakgrunden till att SOL-nätverket och Överklinten Jämmerdalen bjuder in till en sommarträff i Överklinten kring dessa frågor. Vi hoppas att detta blir ett tillfälle att utbyta erfarenheter och kunskap och kanske hitta nya möjligheter att hjälpas åt och samarbeta.

Program
Fredag 9 augusti
12:00 Välkomstord av Patrik Nilsson, kommunalråd Robertsfors kommun
12:15 Kort presentation av Överklinten (Inge Lindström).
12:30 Vad är SOL-nätverket? (Ellie Cijvat, Lars Igeland)
13.15 Landsbygden avvecklas – hur kan vi vända trenden? Inledning av Arne Müller. Samtal i grupper och gemensamt.
15:00 Fika!
15:30 Exempel på lokalt motstånd och utveckling (Sollefteå, Österfärnebo m fl)
16:30 Brainstorm: idéer för framtid och fortsatt samarbete!
17:00 Fältvandring bland kultursädesslag hos Östen och Elisabeth i Långsjön.
19:00 Middag på Överklintens Kvarn! OBS ska förbokas, se nedan.

Lördag 10 augusti
09:00 Om gruvmotståndet i Laver och Jokkmokk.
09:45 Inez Abrahamsson, Inlandsupproret.
10:30 Fika!
11:00 Thorsten Laxvik, aktiv i Byakademin i vardande och rörelsen för hållbar matproduktion
11.45 Politik som värnar landsbygden – hur? Kan Stad och Land alliera sig? Samtal i grupper.
12:30 Lunch!
13:30 Gemensam diskussion: Hur går vi vidare?
15:00 Fika!
15:30 Sammanfattning.
16:00 Avslutning.

Praktisk information
Anmäl dig gärna till solnatverket@gmail.com så att vi kan planera lokaler och fika. Ange även om du vill ha soppa på lördag lunch. Skriv om du har önskemål om specialkost.

För övernattning rekommenderar vi Överklintens Kvarnhotell, vilket är ett hotell i kvarnmiljö som byggts med ideellt arbete i Överklinten. OBS begränsat antal platser. Pris 550 kr per person inkl. frukost, (450 exkl. frukost). I Kvarnen blir det även gemensam middag fredag kväll. Kostnad för middagen 230 kr för varm- och efterrätt. Kostnad för lunch på fredag 9/8 kl. 11-12 är 149 kr. Anmälningar för mat och/eller boende på Kvarnhotellet endast på telefon (070-279 78 45) (det gäller alltså fredag lunch och lördag middag).

För enklare logi alternativt tältplats, kontakta Östen Holmström (oh@kvarken.se)

Överklinten ligger i Robertsfors Kommun, norr om Umeå. Adressen till Folkets Hus är Kvarnvägen 9. En karta finns här: https://kartor.eniro.se/?c=64.245682,20.662245&z=13&q=”överklinten”;geo Det finns bussar till Överklinten. Om tiderna passar dåligt kan skjuts ordnas från hållplatsen längs E4 i Sikeå. Kontakta oh@kvarken.se.

Mer information
Hemsida: solnatverket.wordpress.com , overklinten.se/jammerdalen/ eller facebook, facebook.com/solnatverket/

Strategiträff 1-2 aug i Sollefteå

Råvaruplundring? Skolnedläggning? Stad mot land?

DET RÄCKER NU!

STRATEGITRÄFF FÖR LOKAL UTVECKLING
Sollefteå, 1 -2 augusti (innan Urkult).

Med Arne Muller, Norrlandsparadoxen, Landstormen, Ockupanter från Sollefteå BB, Grupper mot skolnedläggningar, gruvexploatering och aktiva för lokal utveckling och organisering i sina lokala samhällen.

Frågorna om stad och land, centrum och periferi har blivit alltmer uppmärksammade. Bl. a har böckerna av Arne Muller och PO Tidholm lyft frågan om Sveriges regionalpolitik och dess konsekvenser för Norrland. Många vill göra något. Nu är det dags att mötas och prata strategi.
Vi vill samla människor främst från norra Sverige för att prata om hur vi kan organisera oss inför valet och inför framtiden. Det blir några inledningar men mesta tiden ägnas åt samtal om fortsatt organisering för lokal utveckling och vad vi kan göra tillsammans.

Från Gruv- och skogsexploatering till hållbar försörjning.
Gemensamma sektorn som drivkraft? Exemplet Sollefteå BB
Hur kämpa tillsammans mot nedläggningar av skolor och annan service?
Går det att förena nyliberalism med idén om att hela Sverige skall leva?
Från rasism och kolonisering till gemensam kamp för framtiden.

Mötesplats: ABF i Sollefteå, Djupövägen 48.
Kostnadsfri träff. Var och en betalar för resor, mat och logi. Vi har förhandsbokat stugor på Sollefteå camping; Meddela om du vill bo där.
Arrangörer är ABF Västernorrland och SOL-nätverket (Stad och Land- Solidaritet, organisering, lokalsamhällen)

Anmälan till: solnatverket@gmail.com
Frågor kan riktas till
Ellie Cijvat 073 7782242 Lars Igeland 073 8203034

Program
Onsdag 1 aug

14.00 Samling på ABF i Sollefteå. Välkommen. Vi går tillsammans till sjukhuset. Delta i BB Ockupationen i Sollefteå om du vill.
15.00 Vi möter ockupanterna som kämpar för BB i Sollefteå.

Vi går tillbaka till ABF.
17.00 Utbyte av erfarenheter från våra lokala samhällen: Alla som vill berättar om hur vi arbetar för Skolor, vård, kollektivtrafik, omsorg, jobb, rättvisa och demokrati.
19.30 Middag och informella samtal
21.00 Slut

Torsdag 2 aug

09.00 Strategiträff – Syfte med dagen. Ellie Cijvat, Solnätverket
09.30 Plundring eller utveckling? Arne Muller, Norrlandsparadoxen.
10.00 Fika
10.30 Bredbandsbullerbyar, kamp mot skolnedläggningar m fl exempel
12.00 Lunch
13.00 Temagrupper- vilka grunder och idéer kan föra oss samman?
14.00 Redovisning
15.00 Hur samarbetar vi vidare?
16.00 Avslutningstalare: Företrädare för Landstormen.
17.00 Avslutning (Urkultfestivalen börjar kl. 20.00)

Nu finns SOL-nätverket!

Den 5 april 2018 startade vi SOL-nätverket – Stad och Land // Solidaritet Organisering Lokalsamhällen.

Vi tycker att det finns ett behov av en systemkritisk röst i den svenska debatten utifrån ett internationell solidaritetsperspektiv.

Från vår plattform:

Nu bygger vi en ny folkrörelse som ger oss möjlighet att kämpa mot nyliberalism både lokalt och nationellt. Mot skatteflykt och militarisering. En rörelse som motsätter sig kortsiktig exploatering av naturen med gruvdrift och rovdrift av skog och mark. Vi tar strid för jämställdhet, mot patriarkalt förtryck, för ett inkluderande samhälle mot rasism.

SOL-nätverket arbetar för att hela Sverige ska leva, för ett levande naturbruk och matförsörjning som gynnar den biologiska mångfalden. Vi vill utveckla demokratin nationellt och kommunalt, och stärka självorganiseringen lokalt. Vi vill se gemensamma lösningar, en rättvis klimatomställning, och fred. För ett gott liv för alla, för solidaritet här hemma och globalt.