Frågor och svar

Frågor och svar om nedläggningshot och nedläggning av skolor

av Åsa Morberg, docent

Jag har ombetts av aktionsgrupper att besvara en rad frågor om nedläggningshot och nedläggning av skolor. Frågorna kommer från föräldrar och medlemmar i aktionsgrupper från hela Sverige. Jag svarar utifrån min erfarenhet av att stödja aktionsgrupper. Jag har stöttat många aktionsgrupper och föräldragrupper.

”Mindre skolenheter är för dyra.”

Det är märkligt att kommuner alltid börjar med att säga att mindre enheter är dyrare än stora. Man kan försöka att kontrollera hur beräkningarna gjorts. Ibland är det inte så lätt. Skolans främsta problem är ändå inte brist på pengar. Det finns viss statistik hos Sveriges kommuner och regioner. Det finns också statistik på SCB.

Ett par studier kan man referera till. Om man tar en omfattande forskningsöversikt gjord på Linnéuniversitetet (Carl-Henrik Adolfsson . Linnéuniversitetet 2014) i Sverige sägs att vad gäller kostnaderna av små skolor vs. stora skolor, är forskningsresultaten inte entydiga, dvs. det är fel att säga att större skolor per automatik är kostnadseffektivare än små.

En undersökning gjord i Sverige om svenska småskolor, projektledare Cecilia Andersson (”Hela Sverige skall leva”, utförd 2011-2014), 13 skolor från olika håll i Sverige: o När beslut fattas om skolan tas sällan barnperspektivet eller långtgående konsekvenser med i beräkningarna. De som vill se större skolenheter använder argument som att det är svårt att få behöriga lärare till små skolor, den lilla skolan kostar mer och att elever i små skolor inte utvecklar sina sociala förmågor. Från forskningen kan man läsa det motsatta. Väldigt ofta beläggs småskolor med kostnader enligt schablonsiffror. I riktiga pengar kostar de här byggnaderna väldigt lite för kommunen och skattebetalarna, tjänstemännen missar att ta i beaktande bl.a. kostnader för skolskjuts, ombyggnation, överblivna lokaler samt intäkter om föräldrar och barn lämnar kommunen.

”Vi har inte lärare så det räcker. Behöriga lärare är en fråga om kvalitet.”

Det har införts en lärarlegitimation i Sverige och det finns krav på att lärare ska vara legitimerade och behöriga, dvs. beslut skall ha fattats av Skolverket om lärarlegitimation. Att ha lärarlegitimation är en slags kvalitetsstämpel.

Små skolor kräver en mycket noggrann planering för att få ihop tjänstefördelningarna på ett bra sätt. Man behöver kanske också kompetensutveckla befintlig personal för att få ihop exempelvis en enparallellig F-9 skola. Jag har gjort många sådana planeringar och det går utmärkt!

Huvudmännen behöver lägga upp en rekryteringsplan för skolan, höja lönerna och förbättra arbetsmiljön. Lärare kan också pendla ut till landsbygdsskolor om det inte går att lösa på annat sätt. Mindre skolor rekryterar inte generellt sämre även om det påstås så.

”Skolan är inte till för landsbygden, den är till för eleverna.”

Eleverna är de som förlorar allra mest på skolnedläggelser. De får lämna sina trygga och invanda miljöer och många elever blir långpendlare med långa och mycket tröttsamma skoldagar som följd. När det gäller att utveckla barnens sociala och emotionella färdigheter finns fördelar med de små skolorna. Om man vill förbättra barns framtidsutsikter så räcker det inte att bara fokusera på kunskapsresultaten, utan också se till barnens sociala och emotionella kompetenser.

Det måste utvecklas en ny och hållbar landsbygdspolitik, där skolan är navet och grunden för en service som måste finnas i hela landet, inte bara i städerna. Låt hela Sverige leva och använd skolorna som kraftfulla, moderna och öppna by-centra. Utnyttja skolorna bättre och mera effektivt i kvalitetsökning och i besparingssyfte. Öppna upp skolornas lokaler. Använd skolhälsovården till hela bygden. Skolmatsalen kan erbjuda äldre en möjlighet att få måltidsservice. Skolbiblioteket kan bli folkbibliotek och tjäna hela bygden. Skollokaler kan användas av bybor för studiecirklar och olika aktiviteter. Tänk utanför boxen!

Skolan är till för barnen, men det som är bra för barnen är bra för samhället!

”Professionen vill ha större skolenheter för att de ska få fler kollegor.”

Detta kallar jag för en myt. Lärarnas preferenser för stora mastodontskolor är överdriven. Lärarna på stora skolor får förstås flera arbetskamrater. Undervisningen på stora skolor påstås också ha bättre kvalitet än undervisningen på små skolor. Många av lärarpersonalen har erfarenhet av att jobba på små och stora skolor, och har goda erfarenhet av den mindre skolans närhet till medarbetare, rektorer och administratörer och den stora skolans tungrodda administration och enorma informationsflöde som skapar merarbete och stjäl tid från det pedagogiska arbetet.

Det är inte så att den stora skolan är svaret på hur elever ska lyckas i sitt lärande. Det tar många år att bygga upp fungerande och tydliga strukturer i en storskola. Risken är att det pedagogiska arbetet får stå tillbaka för arbete med administration och annat kringarbete. Det som krävs är att skolledare får tid att vara pedagogiska ledare och lärare får tid och resurser att verkligen ägna sig åt undervisningen. Det kräver att kommunens politiker och skoltjänstemän sätter sig in i lärarnas arbetssituation, att de minskar lärares arbetsbördor, höjer deras löner och ser till att fler vill utbilda sig!

I SKL:s rapport om rekryteringsutmaningen finns nedläggning av skolor som ett alternativ för att bli en attraktivare arbetsgivare, utan deras förslag hur man ska lösa lärarbristen är att höja lärarnas löner och att vidareutbilda de grundskollärare som behöver ökad spetskompetens. Att skyla över det verkliga problemet och lägga ner små, fullt fungerande skolor för de mindre barnen och sätta dem i en storskola är bara att skapa större problem för en massa människor!

”Det går inte att rekrytera till skolor på landsbygden.” 

Det går utmärkt att rekrytera till mindre skolor om man vill. Att säga att man inte kan rekrytera behöriga lärare till mindre skolor är att göra det väldigt enkelt för sig. Frågan om skolors storlek är ofta laddad. Beslut om omstruktureringar och eventuell nedläggning av skolor behöver ta hänsyn till en rad faktorer som exempelvis geografiska avstånd, möjligheten att attrahera lärare, ekonomi, urbanisering och så vidare. I ljuset av den demografiska utvecklingen är just kompetensförsörjningen en utmaning i hela landet. Skolstrukturen och möjligheter till samarbeten mellan skolor och kanske även mellan kommuner, kommer därför att vara en angelägen fråga för de flesta huvudmän, stora som små, framöver. Oavsett skolstorlek, men framför allt för mindre skolor, kommer det att krävas nytänkande när det gäller arbetssätt och hur vi kan jobba med digitala möjligheter och kompetensutveckling på olika sätt.